Design Thinking är en metodik som handlar om att navigera i komplexa sammanhang för att skapa lösningar som får betydelse i verksamheten. Men det handlar om mer än bara att generera idéer. Det här är en process som knyter samman insikterna om människors behov med kreativitet. Resultatet blir konkreta lösningar som upplevs som relevanta för slutanvändarna.
Design Thinking är mer än en metod för innovation. Det är ett sätt att tänka, uppleva och skapa i dialog med världen. Processen hjälper dig att röra dig mellan utforskande och fokusering – samma rörelse som präglar vår hjärnas sätt att realisera relevans: att se vad som betyder något, just här och nu, och handla utifrån det.

Från modell till förhållningssätt
Design Thinking-metoden är uppdelad i olika faser och du lär dig det hela genom att ta dig steg för steg genom hela processen. När du lär dig de olika delarna och vilken plats de har i helheten börjar du använda designtänkande som en levande dynamik snarare än en linjär modell.

Diamantmodellen – steg för steg
1. Utforska med empati – öppna dig för världen
Här börjar dialogen med omvärld och människor. Istället för att snabbt försöka förstå och analysera problemet, utforskar du människors olösta behov och varför dessa skapar negativa konsekvenser. Empatin är vår vägledare i denna inledande fas. Empati handlar inte bara om att känna med någon annan, utan om att tillåta sig att bli berörd – att låta världen tala tillbaka. Det här är en övning i kreativ intelligens – att vila i osäkerhet och vara mottaglig för det oväntade.
Under en utbildning i Design Thinking lär du dig observera, intervjua och gå i andras skor.
Syfte: Att förstå olösta och latenta behov.
2. Definiera problemet – hitta relevansen
När du börjar se mönster i det du upptäckt, skiftar ditt fokus från utforskande till förståelse. Det handlar alltså inte om att reducera komplexiteten, utan att förstå vad som är relevant. Relevans är alltid bunden till sammanhang, situation och människor. Därför är din problemdefinition ett perspektiv (point of view) och inte hela sanningen. Men genom att ha en slutanvändare i åtanke vet du alltid för vem du designar.
Under en utbildning i Design Thinking lär du dig se mönster, upptäcka dolda samband och rama in problem på olika sätt.
Syfte: Att utifrån insikter om användarbehov skapa en problemdefinition.
3. Idégenerera och besluta för att hitta idén
Nu är det dags att bjuda in lek, nyfikenhet och oväntade associationer. I denna fas handlar det om att skapa ett öppet mentalt utrymme, där idéer kan uppstå, växa och förfinas i samspel. Du genererar idéer som på olika sätt kan tillgodose användarens behov och lösa användarens problem – exakt det som din problemdefinition formulerar.
Under en utbildning i Design Thinking lär du dig generera en mängd idéer, bearbeta dem och ta välgrundade beslut.
Syfte: Att hitta en eller flera lösningsförslag som löser användarens problem och behov.
4. Bygg prototyper
När vi konkretiserar idéer översätter vi den förståelse vi har till något teamet kan samlas kring och lättare prata om. En prototyp är inte en färdig lösning, utan mer likt ett utkast i fysisk form. Det är ett sätt att gestalta hur en framtida lösning skulle kunna fungera. Men du vet ännu inte om din idé faktiskt löser problemet. Därför gäller det att bygga för att kommunicera och samla in feedback från omvärlden och användare.
Under en utbildning i Design Thinking lär du dig visualisera och gestalta idéer för att kommunicera och testa.
Syfte: Att få ut idéerna till användare och intressenter för att samla in feedback.
5. Testa – att lära i dialog
Testfasen handlar inte om att bevisa att vi har rätt, utan om att lyssna på omvärldens återkoppling. Här fullbordas den dialogiska cirkeln. Vi lär, bygger om och testar igen. På så sätt förfinas lösningen och lärandet ökar.
Under en utbildning i Design Thinking lär du dig att testa din lösning, samla in feedback, bygga om och förfina. Syfte: Att genom användartester säkerställa att lösningen svarar mot rätt problem och behov.

Jag har läst och godkänner Terms & Conditions.
