Tips för mer kreativitet och flow i teamarbetet

Det här blogginlägget ger tre handfasta tips för hur du skapar kreativitet och flow i teamet.

Nytänkande kräver ofta samarbete

Innovation och nytänkande kräver ofta samarbete. Det ensamma innovativa geniet ska egentligen betraktas som ett undantag och kanske till och med som något som knappt existerar. För i själva verket uppstår nya idéer och tankar genom möten, influenser och sammansmältning med andras tankar och idéer. När vi arbetar med Design Thinking-processer ser vi därför alltid till att skapa ”krockplatser” för idéutveckling, kunskapsutbyte och inspiration. Det gäller dessutom att bejaka och förvalta de skiftande perspektiv och olikheter som ett team erbjuder.

Vad är ett kreativt team?

För att besvara den frågan hämtar jag inspiration från mina år som skådespelare i diverse teaterensembler och framför allt inom improvisationsteatern. För när det var som bäst var det här ensemble-arbetet både kreativt och flowbetonat - som ett självspelande instrument där varje skådespelare fullt ut kunde bejaka sin fantasi och spontanitet. Vi tog varandra till överraskande platser i fantasin och trots att ingen av oss visste vad som skulle ske härnäst, litade vi på att vårt flöde av impulser och idéer skulle leda oss rätt.

Med inspiration från improvisationsteatern ska jag ge dig tre tips som främjar kreativitet, flow och driv och som är utmärkta att använda i Design Thinking-teamet. Men först lite om improvisation.

Varför improvisation i teamarbetet?
Tänk dig jazzmusiker som jammar och improviserar. Varje musiker är specialiserad på sitt instrument och ingår som en del i den större helheten av improviserande. Eller tänk dig en grupp improvisationsskådespelare, som går upp på scenen utan att ha några förberedda repliker, någon skriven pjäs eller ens någon handling att vila sig mot. Det här är två exempel på hur improvisation och kreativt samarbete producerar resultat
som bygger på det specifika sammanhanget, situationen och gruppens sammanlagda kompetens. Det bygger också på den kollektiva identiteten - känslan av att vara en del i en helhet och att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål.

I grund och botten handlar improvisation om att agera spontant på inre och yttre impulser. Som improvisatör bejakar du de ramar som har satts, men tillfogar något nytt och oväntat till det hela från ditt unika inre. När du improviserar agerar du från en omedveten nivå, utan att tänka igenom vad du ska göra, säga eller uttrycka. Du lyssnar in situationen och följer flödet av impulser, idéer och infall.

Tittar vi närmare på just teaterimprovisation handlar det om att dramatisera en för skådespelarna på scenen helt okänd situation. Allt händer i stunden och genom skådespelarna kan skeenden, konflikter och lösningar ageras ut - helt utan manus. De förlitar sig på varandra, på sin fantasi och sin attityd att bejaka det som uppstår.

Skickliga improvisatörer har lärt sig tekniker för det här så det är inget som bara av ren intuition och talang ger sig själv. Det handlar om att öva upp ett förhållningssätt som på samma gång bejakar den egna fantasin och spontaniteten, och på ett kreativt sätt anpassar sig till medspelare och ensemble. Det är just här teaterimprovisation och kreativt teamarbete får tydliga beröringspunkter. Utan att behöva spela teater kan du öva upp din förmåga att ta saker och ting som det kommer, handla i stunden, låta dig överraskas av både dig själv och andra och inte minst njuta av arbetet.

Nu kommer tre starka tips för att odla en kreativ och improviserade teamkultur.

✰ Tips 1: Odla en kollektiv kärlek för uppgiften

En viktig och avgörande aspekt för att skapa ett kreativt team handlar om engagemang och kärlek för uppgiften. Ett team vars interna kultur präglas av kärlek för uppgiften svetsar ihop individerna och gör teamet motståndskraftigt för konflikter, misslyckanden och motstånd.

Ett bra sätt att skapa engagemang och förutsättning för flow i teamet är att göra en tydlig och klar beskrivning av syftet och målet med projektet. Se till besvara frågorna: Vad är är vårt uppdrag? Varför är projektet viktigt? Vad har det för betydelse i ett större perspektiv? Gör en mål- och syftesbeskrivning utifrån ett kollektivt perspektiv, men även individuellt.

Ett team består alltid av individer vars personliga mål och syfte kanske
skiljer sig från det kollektiva. Detta behöver inte stå emot varandra, utan tydliggör att teamet har enats om ett syfte som var och en ansvarar för på sitt specifika sätt.

Men vi har även några ytterligare komponenter för att skapa en intern kultur som präglas av kärlek för uppgiften. För det är inte bara engagemanget för mål och syfte som kan skapa flow och driv i teamet. Teamet måste även ha en uttalad strategi för hur engagemanget stannar kvar över tid. Ett sätt att skapa en sådan strategi är att kartlägga var energin rinner ut. Genom att belysa viktiga delar i teamarbetet och låta varje medlem i teamet analysera sin engagemangsgrad, blir det tydligt var
insatserna måste riktas.

Här får du ett verktyg för att kartlägga engagemang och energinivå.👇

✰ Tips 2: Skapa en energigenerator genom att säga "ja!"

Att säga ”ja”hindrar dig från att begå en kardinalsynd inom improvisation, nämligen att blockera. Vi blockerar när vi säger ”nej”, när vi korrigerar den som talar, när vi inte lyssnar eller när vi helt enkelt ignorerar det vi har framför oss. Blockering är ett sätt att försöka kontrollera situationen istället för att acceptera den. Det är ett sätt
att stoppa upp flödet av energi som är på väg till något okänt.

Kärnan i improvisation handlar därför om att säga ”ja”, med tillägget ”och...”. Med ”ja, och…” adderar du något till det redan sagda (eller gjorda) och på så sätt ser du till att fortsätta en kedja av tankar, idéer eller händelser. Energin flyter och öppnar möjligheter för nya tankar och handlingar.

Men att säga ”ja” betyder inte att du inte kan säga ”nej” till något eller
undvika kritik. Det handlar snarare om att utgå från en positiv hållning, ett ”jag ser dig och hör vad du säger”. Du kan exempelvis ställa nya frågor som problematiserar det sagda och som på så vis vecklar ut en ny kedja av tankar. Det negativa har nämligen en tendens att skapa blockeringar och hindra flödet av energi. Därför är det en god idé att utveckla förmågan att kritisera på ett konstruktivt och positivt sätt.

Följande övning tränar upp förmågan att bejaka och säga ja till andra idéer. Övningen handlar kort och gott om att teamet ska planera en låtsasfest tillsammans. Det kan vara en kick-off, att fira en leverans eller en födelsedagsfest. I det första steget i övningen ska alla vara nej-sägare till alla förslag som ges. En i teamet börjar övningen exempelvis så här: “Jag tänkte att vi ska hyra den fina salongen här längst upp i huset för att fira Martins födelsedag.” Nästa säger ”nej” och ger ett annat förslag: “Nej, det blir för dyrt för Martin fyller ju inte jämt. Jag tycker vi kan ha festen i kopieringsrummet på kontoret…”. Nästa i sin tur säger kanske: “Nej, jag tycker inte vi ska fira Martin alls…“. Där tog det stopp.

Nästa steg i övningen handlar om att istället säga ”ja” till alla förslag: “Jag tänkte att vi ska hyra den fina salongen här längst upp i huset….” och nästa fortsätter: “…ja, och så anlitar vi Rollings Stones som får uppträda…” Nästa i teamet tar vid som säger: ”Ja, och då kan ju även TV komma förbi och livesända…” Planeringen fortsätter där alla nu bejakar varandras förslag.

Övningen slutar efter en viss avsatt tid eller när alla fått säga sitt. Det här illustrerar hur bara ett enkelt “ja” kan ge fyr åt fantasin och hjälpa till skapa associativa språng. Övningen är därför utmärkt som uppvärmning innan en idéworkshop.

✰ Tips 3: Ta ansvar för helheten och dela på kontrollen

Att dela på kontrollen är att odla psykologisk trygghet i teamet - något som du säkert förstår är en förutsättning för kreativitet i teamet. Om vi återigen vänder oss till improvisationsteatern så är den här teaterformen nästan ett brutalt vågspel mellan framgång och misslyckande. Alla på scen utsätter sig för risken att det hela blir fiasko, publiken buar eller berättelsen blir tråkig. I boken Improv Wisdom: Don’t Prepare, Just Show Up beskriver Ryan Madson improscenen som en kriszon, där det gäller att hjälpa sina medspelare, offra sig och
sina idéer, parera, ge plats och vara tyst när det behövs. Samarbetet
försiggår på många plan samtidigt där själva essensen är att gruppen delar på kontrollen.

För här handlar om att parera den fina linjen mellan kaos och ordning, där ensemblen skapar dramat ögonblick för ögonblick. Skådespelarna kommunicerar via blickar, ger varandra osynliga tecken, bygger upp spänningen utan att behöva planera och förbereda. Dramat tar form här och nu och framgången vilar på att ensemblen är synkroniserad och öppen för varandra. Det här ömsesidiga utbytet uppnås genom att det finns en känsla av helhet, en gruppidentitet och där alla tar hand om varandra.

Utveckla en anda i teamet av delat ansvar när det gäller att upprätthålla en god atmosfär. Det betyder att ta del av varandras bidrag, uppmärksamma och ge feedback. Det betyder också att hjälpa och stötta upp när det behövs. Tänk på att ditt agerande påverkar alla i teamet. Att inte komma i tid, sitta och svara på mejl under en aktivitet då allas uppmärksamhet behövs eller nonchalera deadlines - allt det här är signaler som säger att jag och mitt är viktigare än vårt. Det här påverkar samarbetet på ett giftigt sätt. För plötsligt känns arbetet inte
lika roligt och engagerande längre. Den så viktiga kärleken för
uppgiften (tips 1) försvinner. Så ta ansvar för helheten och
dela på kontrollen.

Ett teamkontrakt är ett utmärkt verktyg för att dela på kontrollen. Här får du en mall för hur ditt team kan skapa ett kontrakt som slipar samarbetet.

🚀 Vill du ha fler tips hur du främjar ett kreativt klimat i teamet? I min bok Design Thinking och konsten att bemästra hajar: en steg för steg-guide för att lösa problem med kreativitet och handlingskraft får du ytterligare sju tips. 🦈 Du hittar info om boken 👉 här.

Kategorier: : Design Thinking, kreativitet, Workshopledning